Facebook Instagram LinkedIn

Kategori: KBT

Lite distans till B-VM

image

De har gått någon vecka sedan VM är avslutat.  De har nog inte missats att vi kom vidare till A-VM med en andra plats och ett silver.  Detta kommer bli en av medaljerna som jag sparar.  De flesta ger jag till barnen för att leka med.  De känns som den första turnering i hockey som jag spelade.  Jag har varit en del av laget sen jag kom med men inte förrän nu känns de som hag spelat och tagit hela mitt ansvar. Låter kanske konstigt efter att ha spelat ett paralympic men så är känslan. Jag har börjat blivit så bra att jag klarar min uppgift. 

Tiden hemma har använts till familjen framförallt till Paul.  Jag har blivit mer fokuserad på barnen när jag inte lägger all tid till träningen.  Jag har mycket tid till barnen men nu har mer focus lagts på dem.  När man motionerar är de lättare att ha dem med och prata med dem. För jag har ägnat mig åt motion sen ja kom hem.  De är lite mysigt att glida runt och inte tok svettas när man kommer hem. 

Hjärnan går på högvarv för att lösa olika problem och med de ökar stressen i kroppen och jag får mer ont så lite mer tid än vanligt har tillbringas med ljudbok för att slippa bruset i huvudet.  När bruset och tankarna springer iväg ökar kraven på mig själv och stressen kommer och smärtan tilltar. Den reflektionen hadde jag inte gjort utan KBT.  Tänker ofta på terapi tiden som något positivt trots att de var en jobbig tid att arbeta med sig själv.  Men resultatet blev bra.

Födelsedags funderingar

image

Idag fyller Paul 2 år. Så idag har jag varit heltids pappa fixat hemma och lekt med presenterna. De har känts skönt utom när klockan ringde i morse. 
Känner av smärtan mer nu när de är vinter och idag var de kort stubin.  Tänkte nästan ge upp och flytta eller ta fram sopsäckar och kasta barnens saker eftersom jag inte kommer fram.  Men de löste sig och de är hyfsat hopplockat.
När ja körde bil idag kom jag och tänka på KBT som jag genomgått och idag var inte en av mina bästa ur synvinkel att sänka stressnivån i kroppen.  Tur att man kommer på sig ibland.
Tänker lite som farbror Melker ”denna dagen ett liv” och inte ett dåligt liv. Nöjd med de som är och funderar inte så mycket på det. 

Börjar komma igång för ivrig. .

image

Allt som har hänt har dragit ner tränings viljan.  Från början har det inte gått att träna men när jag kommer igång igen blir jag ivrig.  Kroppen är inte riktigt läkt och jag har inte rört mig på en vad jag kallar tränings nivå.  Åker för att bryta lite arm och jag får lite ont men inte då illa musklerna i höger börjar få spasmer.  Fan va bra skönt med träning.  Dagen efter lite mer smärta  bara lite träningsvärk.  Lördag känns ok är och armcyklar i Eskilstuna känns men när så illa vidare till hockey träningen.  Och efter 5 minuter krampar högern.  Och kan knappt hugga ner klubborna kör lungt tempo 20 min till de går inte.  Får gå av isen.  Får uppgift av Clas att köra med lätta vikter för att gå blod i muskelfästet.  Där är jag nu men försöker hitta träning då att kondition kan förbättras utan att armen blir värre.  Hade samma sak när kälkhockey drog i gång i höstas.  Bara träna lungt inte lätt när man är ivrig och bara tänker prestation hela vägen.

image

Boxning provades idag bra för bål och kondition och inte värre i armen.  Får bli ett par pass imorgon.  Bra även för frustrations träning 😉

VM Resa packa

De känns skönt att VM i kälkhockey kom till Sverige och Östersund.  De var en lättnad jag gillar att åka utomlands och spela men jag tycker att det är skönt att inte vars borta en evighet.  Vilket de blivit i Sydkorea.  De hade blivit många dagar utan familjen. 

Projekt prat går framåt samarbetet mellan mig och Stefan går bra.  De kommer att bli en kanon föreläsning.

Resande på torsdag innan tuppen har funderat på att vakna beger jag mig mot Arlanda för att flyga till Malmö och vidare med buss till Hanofer med svenska kälkhockey landslaget.  Ska bli kul att spela lite. 

image

Men jag avskyr att packa väskan som utrustning ska ner i är lite för liten vilket resulterar i ångest.  För att inte tala om att komma i håg alla grejer som ska med.  Jag skriver listor och dubbel kollar dessa och ändå tror jag att jag glömt något.  Allt brukar vara med.  Men första resan för sesången är värst innan listan är komplett och sakerna har sin plats i väskan.

Har börjat med sociala medier och de var inte de lättaste projektet. Känns lite som att börja i första klass och alla som jag går med läser gymnasiet.  Får se vart det bär av spännande 🙂