Facebook Instagram LinkedIn

Ännu en dag närmare….

Idag har de inte varit något speciellt. Tiden har gått ganska bra har suttit tre gånger i rullstolen och de har känts ok. I går efter sittandet hade jag tränings värk.  Men idag har jag klarat mig utan de. De är en hel del muskler som är sönder skurna som ska börja fungera tillsammans igen. Smärtan är hemsk ibland men ligger man sitta och försöker slappna av så är de överkomligt. Känns lite som jag spattar i höfterna, vilket jag inte gjort så mycket tidigare.

Frustrationen är ganska stor när man sitter i sin stol och blir körd. De är lätt att försöka hjälpa till. Man har ägnat fem och ett halvt år åt att bli så självständig som möjligt sen ska man ta bort detta och bli totalt beroende. När man funderar så kommer tanken hur anpassat är mitt hem?

För mig innan jag gjorde denna operation och när jag läkt så är de precis vad jag behöver. Men nu är de en mindre katastrof.  Jag kan inte lämna sjukhuset utan att vara hyfsat själv mobil, vilket jag kommer vara. Men de är ändå lite som att vara ny skadad igen börja om på ruta ett.

Efter duschen idag byttes de plåster och nu har ryggen fotats. De är ett ganska långt ärr och stygnen är fina. De har börjat klia lite läkningen är på gång så smått.

Har ätit mat i matsalen idag känns bättre att slippa äta i sängen. Känns lite värdigare att få sitta vid ett matbord. Tänk vad små saker kan göra en stor skillnad. My och min mamma har varit på besök skönt att slå ihjäl någon timme med dem. Fått kramats lite och skickat upp my i lyften där hon sjöng jul sånger för mig ett trevligt avbrott. Skönt att vara här när de är närmare att komma och hälsa på. I morgon kommer Marie ska bli skönt att se henne igen saknar henne trots att vi pratar i telefon så är de inte samma sak.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *