Facebook Instagram LinkedIn

Arbete familjen Pettson

Livet har börjat igen. Jag ligger i hård träning för att komma i form. De är spännande hur fort man kan återhämta sig när de väl sätter fart. Efter att ha gjort comback och spelat innebandy har jag gjort några träningar och de går bättre och bättre. Jag har nästan kommit tillbaka i snabbhet men de är en bit kvar med konditionen. Förra veckan rullade jag till jobbet, vädret var vackert och de kändes helt ok. Men idag rinner regnet ner. Jag jobbar två dagar i veckan a 4 timmar resten tränar jag och vilar. Jag försöker att hålla i gång så mycket de bara går för att smärtan ska släppa än så länge är de ganska illa men de börjar gå åt rätt håll tror jag.

Denna vecka har Marie och My påsklov vilket gör att de är hemma och bråkar med varandra. De har tagit ganska hårt på Marie att varaGlad påst på er alla ensamstående med 2 små barn så nu när jag kommer tillbaka mer och mer så kommer de för Marie åxå. De är en ganska stor förändring även fast de inte har hänt något. Jag ska vara pappa ledig maj-juli och försöka få lite kvalitets tid med My. Jag hoppas att jag och Marie åxå ska få lite.

Vi har tittat på lite Pettson här hemma och de är ganska bra beskrivning av fam Hedberg Montin. Jag är Pettson som funderar en massa och är mest tyst och håller till i garaget My är Findus som studsar mellan golv och tak och frågar en massa saker och hänger på alla. Marie är Prillan har My bestämt högsta hönset som bestämmer hur de ska vara. Undrar om de är fler som känner igen sig i Pettson

Har kommit på att de var ett tag sen jag satt vid en dator hemma. De är nog dags att plocka upp den från fotpallen och börja skriva. De är bra med surfplattor men de är inte kul att skriva längre inlägg med dem.

På torsdag bär de av mot sthlm till Vigan och kolla på stolar och en cykel. Jag vill ha en men de är lite mycket pengar just nu om någon känner för att sponsra mig så jag kan börja tävlingscykla är de tacksamt. De blir inte dyrt om man delar på kostnaden ex 95 pers som ger mig 1000 kr eller nått i den stilen. Tänk om momsen på idrotts utrustning var hälften.

Problemet blir att när man som handikappad ska pyssla med idrott så finns de inte någon utrustning  som inte är special anpassad. Utan de blir en stol för mellan 16 000-50 000 kr för att kunna spela basket eller innebandy. Vilket är jävligt dyrt och för man inte på sig så går man upp i vikt förstör axlar hamnar i permobil behov av assistent och aparaten och miljonerna rullar igång och iväg flyger skattepengarna. Självklart ska de kosta att hålla på med idrott på hög nivå och utrustning är dyrt men ska du som ”frisk” spela innebandy köper du en klubba sen är du igång. Du kan ta ett par skor du har hemma.

Mest synd är de om de som inte har någon försäkring att falla tillbaka på.  Då kan man ju tänka att de får skylla sig själv men med de tankesättet kommer de individerna kosta dig som skattebetalare mer pengar i akuta insatser. De är lite som en kommun politik fungerar om vi spar in 3 kronor här så klarar vi budgeten men de kostar 5 kr någon annan stans men de är inte mitt konto men de handlar om de totala summan inte bara att hålla sin egen rygg fri.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *