Facebook Instagram LinkedIn

Kategori: Bruten häl

Förberedelser

 

Förberedelser…. vad saker tar tid. de började med att jag skulle skriva ett inlägg förra veckan när jag kom hem från Arlanda och den sista träffa för landslaget innan vi åker i morgon. Men de blev inget av med detta. Sen gjorde jag detta inlägget i onsdags och skulle skriva klart de i torsdags. Men tiden bara rinner i väg. Tidsoptimist som jag är så har jag trott att jag hinner göra detta senare. men idag är senare och jag är klar!

Detta är något unikt, men alla kläder utom de som jag ska ha på mig är redan skickade så de var inte mycket att packa. Tiden har gått åt till att bygga om kälken för att klara den trasiga hälen. när denna ombyggnation var klar och jag satte mig i kälken är det inget som stämmer jag sitter skit och kälken känns som en katastrof. Efter att ha kört ett pass på isen ca 40 minuter blir de hem och skruva igen. Nu är de lite bättre men inte bra. Känner mig som Bambi på hal is. Inte den rätta kännslan när man ska sätta sig i kälken och spela ett Paralympic. men men de kommer att gå bra allt kommer att gå på ren vilja.

Plattan som gör de möjligt att spela utan att riskera att bryta foten igen. Men det är även den som hindrar att kälken känns bra. Tur att vi har bra hjälp med oss i Benny vår materialare.

Vi har även fått nya handskar och hjälmar att spela i. De är en häftig känsla att få på sig ny hjälm bara för att de är en “turnering”. Jag har börjat fatta att detta är ganska stort inte bara en “turnering”. När jag satte mig i denna kälke för 7 månader sen kändes de som om de var en omöjlighet att ta sig hela vägen hit. men med målet inställt och en massa tid och envishet så har jag kommit till målet. Mitt mål har under resans gång blivit att får jag spela 2 minuter / period så att de andra kan vila och få nya instruktioner i båset. kanske låter som fjuttigt att bara spela 2 minuter. Men de är vi tillsammans som gör laget alla måste ta sin del av ansvaret och min del är inte den största men jag ska gör min del och göra den med glädje! De känns rätt bra att få representera SVERIGE under ett paralympic!

image

Jag har även fixat till skydden så att de känns bra. De har varit lite långa band på armbågsskydd och benskydd. så de har fått lite nya kardborrband och kortas ner så nu sitter sakerna där de ska sitta. Åter igen så är tidspotimisten framme de tar nog bara 15 minuter. Tur att Marie är tålig och vet att den tiden som jag säger för att fixa en sak ta den x3 så blir de i närheten av verkligheten.

Utöver dessa förberedelser av rent praktiska saker har de ägnats lite tid till träning, fixa tillbaka ett knä som var ur led (klantig som vanligt), några intervjuer och familjen. Vi har haft en bra vecka tillsammans hemma och på lite utflykter. känns lite så där att lämna dem hemma när jag ska iväg. Men när man kommer hemifrån så släpper det. men de finns hela tiden med och man undrar hur de har det. Denna resa kommer de att komma ner under några dagar och titta på matcher och förhoppningsvis kommer vi att få lite tid tillsammans.

Över och ut för nu

Bruten häl kläder mm

Med ungefär 4 veckor kvar till Paralympic så går jag och bryter min häl. när jag fick svaret på akuten i Avesta i tisdags trodde jag att jag skulle avlida. Jag sjönk långt genom marken. Samtalet till landslags coachen kändes inte kul att göra. Jag skulle inte göra något på 12 veckor så att foten skulle få läka. Men både jag och Jörgen hade samma tanke att jag skulle spela så de kändes skönt. I Onsdags var jag till Falun för ett andra utlåtande av en idrottsläkare, och då blev svaret ett jag kunde spela de är ju nästa 4 veckor att läka på men se till att du bygger bort så de inte händer igen. så nu pågår utveckling av kälke samt skridskor för att jag inte ska bryta foten igen. ( de är andra gången sen jag började spela Kälkhockey.)

Min första Dopingkoll är genomförd under Malmö Open. känns skönt att ha de gjort. men de var en avancerad procedur men helt förståeligt efter som de inte får vara fel på detta provet.

Nu är kläderna provade till Sotji. De tog ungefär 1,5h och var svettigt och rätt kul. Men inget som jag skulle vilja göra en gång i veckan.

Detta har varit min vecka som har gått från förtvivlan till lycka. eller hur man ska se det. jag är trött av benbrottet men lycklig för att jag ska spela.  tack för nu och en glad hjärtedag