Facebook Instagram LinkedIn

Kategori: Träning

Isprinsessan på fram march

Lördagen ägnades åt att plocka med saker i garaget och till vinden. Sakta men säkert så töms garaget på saker som vi hade i kall förrådet i gamla huset. De var en hel del saker och mycket av de var skräp. Så de blev en full bil med skräp. De underlättar att komma fram när de minskar med saker. Nu ska bara alla sakerna på sin plats så jag kommer fram i garaget.

När vi var klara med detta så tog Farmor och farfar med sig My hem. Så vi hade barn fri lördags kväll vilket resulterade i en massa sömn. Konstigt man tycker att man sover hyfsat med när man inte har barn hemma så sover man som en tonåring. Man kanske inte är äldre än 14.

Sen när de kom tillbaka med My i söndags tog vi och åkte skridskor. De var en fröjd att se, hon tyckte att de var kul men hon har svårt att konsentera sig på de hon ska göra. Sen är hon lik sin pappa jag provar några gånger sen ska jag kunna de kan jag inte så är de helt meningslöst.

När jag satt där och tittade så blev jag sugen på att spela hockey. Tror att de ska bli något till nästa säsong. Hur svårt kan de vara, de ska vara en hockey skola i Leksand i sommar för Kälkhockey man kanske skulle åka dit och prova.

De är fortfarande problem med att jag blir tvärtrött. Idag har jag varit i garaget och plockat lite, när jag hade börjat plocka och de se ut som ett bomnedslag så tog energin slut. De var inte läge att lämna allt och gå in utan jag gjort de klart. Detta resulterade i en jävla smärta i rygg och ben och jätte trött men de går att tvinga sig framåt lite men de är knappt värt priset. Men de kan man inte veta innan man börjar hur resultatet ska bli så de är bara att köra på.

Nu är de på gång med en ny stol till mig min arbetsterapeut ringde och bokade en tid i april. Så har jag tur så har jag en stol innan jul i år. De tar en bra tid innan allt är klart inte bra att vara för lång de finns inga stolar som jag får plats i vill inte klämma ner mig i något som inte passar. Men de ska samtidigt vara så lätt att man kan lyfta in den i bilen. En ekvation som inte går ihop.

Tack och god natt.

Kan curling vara en konditions träning?

De är en bit kvar men jag ska göra det igen men vägen dit är långMina grannar måste tro att jag är helt tokig. Varje dag försöker jag att komma ut och röra lite på mig. Gå utanför dörren och bara sitta i -15 är inget som jag gör frivilligt. Så jag har tagit på mig att sopa trappan. De är tur att vi har buskar som skyddar mot insyn för jag sopar varje dag även om de bara är 4 snökorn, av denna motion bli jag lite andfådd.  De måste betyda att man kan använda curling som konditions träning bara man sopar tillräckligt fort. I rullstols curling så sopar man inte så för oss får de duga med trappan eller varför inte under köksbordet. Men för alla som vill ha en enkel motionssport kanske curling kan vara något. (detta är utan att jag vet om de är ansträngande för gående)

Idag ska vi börja röja upp i garaget så att de kan bli en innebandy spelplan där inne. De är en massa saker som sak få nya platser och en hel del som ska kastas och en del ska upp på vinden. Detta skulle ha gjorts innan vi flyttade men som alltid när man har med oss att göra så hann vi inte göra rensningen så den får komma nu i stället. Sen är de så att ju mer plats man har desto mer saker spar man på. Undrar hur mycket bra att ha saker som ligger i garaget. Jag har nästan koll på allt, vet nästan hur många skruvar jag har av varje dimension lite overkill kanske men sån är jag. Men mitt minne börjar bli sämre kan inte komma ihåg alla knapp tryckningarna som ska göras innan man får in skrivaren på nätverket.

I går skulle jag ha varit till Falun för att kolla på träningen. Men efter att ha hälsat på, på jobbet så fanns de inte kraft till att åka. Jag skulle kanske ha klarat att köra ena sträckan utan att vara en trafikfara men inte tur och retur så jag stannade hemma.

Smärtan är hemsk och de blir sämre av att sitta precis som de var innan skadan. Nu gäller de bara att hitta tillbaka till att kroppen stänger av smärtan så att man kan leva någorlunda normalt. Jag försöker men de blir lätt att jag blir arg i stället för att jag inte orkar hålla emot. Men jag försöker tänka på det och göra de bästa av situationen och ta de lugnt. Inte min starka sida men sjunka ner och hitta ett lugn och inte reta upp sig och tänka att de är inte My eller Marie som har gjort fel eller nån annan utan de kommer från skadan. Verkar så lätt när man skriver de men de är helt annat i verkliga livet.

Ha en trevlig helg.

Ännu en onsdag.

Tiden försvinner de var måndag förra veckan sen blev de onsdag denna veckan. Som jag skrev så firade vi my i söndags. Hon börjar bli så stor. Men hon kommer alltid att vara pappas lilla flicka. Jag känner igen mig själv i henne hon lever i sin egen lilla värld och skyndar inte i onödan och kan förlora sig i att spela spel eller lägga pussel en hel evighet.

Smärtan i benen har blivit värre. Jag var till Falun förra veckan och efter de så tog de några dagar innan jag hade kraft igen. Men de går fortare och fortare att ladda upp batterierna. Så de pekar åt rätt håll. Men denna eviga smärta har inte blivit bättre jag tycker att de blivit värre. Jag ska börja laborera med sittställningen för att se om de går att sitta lite mer avslappnat så att ryggen kan få vila lite. De räcker inte med att sova en natt för att vila musklerna de gör ont även när jag vankar. Detta tar en massa på psyket.

Tån ser inte så mycket bättre ut snarare värre. De har börjat att lägga på nån salva som ska lösa upp sårskorpan som bildats för att de ska komma fram fräsch hud så att de kan börja läka. De är fortfarande 2ggr i veckan till Vårdcentralen för att lägga om såret.

Nu kommer träningen att kunna börja på riktigt har fått hem en armcykel att sätta på ett bort så nu till helgen ska vi göra i ordning ett bort och städa upp i garaget så att de kan bli träning. Jag saknar fortfarande axlar till min nya stol. De jag har är för långa eller för korta, har inte orkat lägga ner så mycket tid på att fixa nya ännu.  Men de börjar bli dags så jag kan börja skjuta lite smått för att senar kunna börjar rulla.

På det igen bara ny dag nya problem och allt går att lösa.

Får man säga att de är kallt fast de bara är -10?

slut på veden i kylanIdag är de kallt ute inte för att jag hade tänkt att gå ut i alla fall.  Förra året så hade -10 varit som en sommar värme. Konstigt hur man vänjer sig vid allt. Blir de en större förändring i livet så klarar kroppen av att göra de bästa av situationen. De kan vara en massa gnäll från början och man tycker att de är fel men ger man de ett litet tag så anpassar man sig. Denna regel gäller för allt i livet, sen finns de de som inte anpassar sig som blir bakåtsträvare eller gnällspikar dessa blir de svårt att stå ut med i längden. De är lite ”bryt ihop och gå vidare” men glöm inte steget att gå vidare.

Jag känner att mitt tillfrisknande kommer framåt sakta men säkert. Jag har mycket kvar innan jag är på topp men jag segar mig framåt sakta med säkert. Löser sig en sak så brukar de bli en domino effekt så faller de andra bitarna åxå på plats.  Jag har fortfarande en massa jobbiga bitar kvar ringa försäkringsbolag mm. De ska göras innan denna vecka är över. Men tiden går fort jag hinner bara vakna på måndag gå och lägga mig på onsdag sen är veckan slut.

Nu har vi byggt en ramp ner till vårat träningsrum så nu ska de bara ställas i ordning och upp med träningsredskap på väggar. Efter detta så ska vi kunna sätta i gång då är planen att när jag börjar jobba hinna göra ett pass innan jag ska åka. Vilket troligen är en utopi efter som jag gärna sover på morgnarna. Men om man får in de som ett mönster så ska de nog hinnas med så kanske jag slipper smärtan på dagarna och ett på eftermiddagen så kanske de blir bättre på kvällarna och nätterna. De gäller bara att hålla i och att man har en morot så att träningen lede till något.

Målet att komma med i rullstolsinnebandylandslaget och spela internationell turnering i Vänersborg i sommar. Får se om de går att nå det målet. Realistiskt mål är att spela SM i Vänersborg i 18-20 Maj. De borde gå om jag hinner träna så mycket som behövs. Har funderart på om man kan enkelt bygga en paddlings ergometer för att träna både bålen och överkroppen. Min fru säger att jag är som två snubbar som ska göra saker men d slutar med att de blir kaffeved av borden. Så vi får se men jag gillar att ha saker att tänka på.

Sen skriver alla att de var länge sen jag skrev i mon blogg. Ska man ha prestations ångest för att man inte skriver varje dag? Jag ska inte ha de i alla fall de är klart att de är trevligt om man skriver varje dag så att de finns liv på sidan men de är kanske inte de viktigaste i livet. Står de mellan att skriva blogg och leva livet så skriver jag inte blogg.

Godmorgon världen

Självsädning och Dietist

damsugarenDe tråkigaste sakerna som jag vet är att städa och klippa gräs, tror att jag kan även lägga till mängdträning. Två av dessa saker kan man slippa om man vill. De går att leja bort arbetet eller tha hjälp av robottar. Jag gillar att titta när de blir städat och fint så  min lösning är robottar mycket trevligt och man kan träna medans man städar eller klipper gräset, ännu bättre är att man kan dricka kaffe och se hur den svansar kring benen.

Dammsugaren har bara ett problem och de är att jag har en för hög kan till vardagsrumet. Detta får jag lösa på något sätt. Får väll fram med filen eller såga lite. Bäst att ta hjälp av pappa.

När jag var på 5 års kontroll av ryggmärgsskadan så önskade jag träffa en dietist. De har jag nu gjort eller i alla fall haft telefonkontakt. I våras och somras när jag tränade kände jag mig trött och slut och har inget matlust så nu hoppas jag på att få lite hjälp med detta. Han verkade väldigt bra och hade även arbetat åt svenska längdskidlandslaget som dietist så jag hoppas att han kan hjälpa mig. Upptäckte att dietist inte var lätt skrivet på datorn en massa röda sträck.

I övrigt är livet som de har varit jag har ont och blir snabbt trött. Tiden går sakta för att senare försvinna snabbt. Tiden fram till kl 11 går så hemskt sakta men efter de så rinner tiden bort fram till kl 15 då stannar tiden igen. Konstigt att 60 sek går lika fort alla timmar på dygnet men vissa minuter känns som timmar.

Nu börjar de komma närmare upptrappningen av träning. Har ett enormt sug även efter mängdträning. Men jag vet att när jag sitter där och sak göra nån timme ensam med marastolen så försinner den romantiserade bilden av träning. Som vanligt så är de ju resultatet som räknas. Hade tänkt att jag skulle börja simma lite smått men de lär inte bli något pga tån. Om den bara slutade se ut som man kört den i köttkvarnen och slutat vara så kanske de kan bli lite simning snart.

 

En spark framåt

idag har de hoppat framåt, de var ett tag sen jag skrev men de har varit en full helg. Vi har min älskringstädat en massa och börjat sätta sakerna där de ska vara.  Inte illa att få upp gardiner efter nästan 2 månader inte bara att de är uppe de passade bra åxå.

Förra veckan var en tung vecka tur att den gick fort. Denna vecka hoppas jag ska vara bra har tränat lite med mina gummiband idag och eldat en massa för att ha de varmt och skönt i soffan. Träningen gick bra de gjorde lite ont i axeln, de är de små rotations musklerna som troligen är överansträngda. Men när man tränat så släpper smärtan. Nu skulle de bara behövas något att få fart på armarna. Känns meningslöst och sitta och veva med dem som en väderkvarn.

De börjar närma sig för skott övningarna i garaget. Ska bara se till att få hem målet och bollarna så jag kan sätta i gång. Jag har fortfarande inte satt mig i stolen så de får bli som de blir. Skulle behöva sy lite nya band till att sätta fast mig. Men allt har sin tid, ”klart de ordnar sig med snö om grabben får skidor.”

Funderar på om man ska börja med en sport till, när jag gjorde illa mig ville jag börja med kälkhockey. Men de är för långt att åka till sthlm för att träna men man kanske ska börja spela i alla fall får träna här i Hedemora och sen åka nån stans för att vara med och spela. Tror inte att de är motivationen eller träningsmöjligheterna som är problemet utan kälken. De är inte bara att börja spela man måste ju som vanligt ha en massa specialgrejer. Inget man köper överdisk på sportaffärerna. Men de vore kul och ett bra sätt för att få upp flåset efter som man måste använda hela överkroppen.

Kroppen är ännu inte i form blir fort trött men hjärnan arbetar på en massa. Tror att jag skulle kunna lösa en massa filosofiska problem om jag lade manken till. Efter som jag knappt sover på nätterna och på dagarna blir de inte mycket efter som kroppen säger nej. Smärtan är värre än innan jag opererade mig. Pratade med opererande läkaren föra veckan och han sa att operationen gick bra och efter som smärtan under fötterna har släppt så opererade man på rätt ställe men att de inte finns någon riktigt dokumentation på så låga skador. Vad detta betyder är nog att man inte gjort så många operationen på personer med låga skador. Men jag gillar att vara försökskanin och hade gjort operationen även om jag hade vetat de innan. Leva med kronisk smärta är ett helvete så jag provar allt för att bli av med smärtan.

Min tå ser bättre ut de är inte lika mycket var nu. Men går fortfarande på omläggning på vårdcentralen. Den har inte växt ihop utan är av så de är skena ett tag til önska bara att man kunde få på sig några bättre skor men den som väntar på något gått.

De verkar som jag kommer att kunna spela SM i rullstolsinnebandy de går i maj så då ska jag vara på benen och har tränat så mycket att jag kommer kunna spela. Som sagt så finns motivationen där men kraften saknas men för hoppningsvis så ska de bli någon ändring på det snart.

Matlagning står på schemat nu.

Tack Peter Ojala för en trevlig pratstund

vacker vilodag

image

Solen lyser snön ligger vacker på marken. Men kroppen är slut. i tisdags så gjorde jag min första träning drog i gummiband i 15 minuter och efter detta var kroppen färdig. Jag kände att jag hade en massa energi men den dränerats snabbt ut ur systemet. I går var jag en sväng till jobbet och efter de på kalas hos svärfar, så länge jag håller i gång så funkar kroppen och hjärnan men när jag lägger mig ner så känner jag att de var för mycket.

I dag känns de som jag ska börja gråta. De finns massa små saker som jag kan göra men jag kan inte förmå mig att göra någon av dem. Helt apatisk och luften har gått ur en. De svåra är att lägga allt på en lagom nivå när man inte vet vad lagom är för än efteråt. Undrar om det är så här deprimerade känner sig. Att man vet vad som är rätt att göra men när man ska ta disktrasan så finns inte kraften att lyfta handen. Jag vet att de bara är att vila intellektet säger de, de är inte hjärnan de är fel på utan kroppen. Så idag kommer uppdraget att vara att lura hjärnan till att lura kroppen att de finns energi. De har funkat förr och kommer kanske att göra de idag men först ska jag vila.

Idag vänder det

Kan man bestämma riktningen helt på sitt liv?

Jag hoppas de, att jag kan ha kvar den kraften som jag hade denna morgon när jag vaknade. Jag känner mig stark nästan oövervinnelig. De var länge sen den känslan fanns hos mig. Kan man tänka bort sin egen trötthet och smärta. Till viss del har jag kunnat och kan de fortfarande. Men de finns en gräns som man måste passera för att klara det. Och jag tror att den gränsen är passerad idag. Nu gäller de att bara inte få en massa tillbaka gångar. Inga mer brutna tår eller ömmande axlar.

Mycket av mitt välbefinnande kommer från huvudet. Kan man styra sina tankar att se de vackra eller de möjliga så kan man leva i sin bubbla och klara sig ganska bra. Tyvärr brukar min världsbild inte stämma överens med alla andras. Men de kanske går att jämka samman så man får en gemensam.

Tror att vändningen börja komma i lördags när HEC hade möte. Då bestämde jag  mig för att de ska börja simmas och tränas. Simningen kommer att ta ett tag efter som jag har sår, men riktningen är utlagd. Jag tror att klubben kommer att bli riktigt bra. Efter att vi träffades där har jag börjat fundera på projekt, men har inte kommit på något som är tillräckligt bra.

Min starka sida är att dra igång saker men jag är dålig på att gå hela vägen tills de blir klart för de finns alltid någon detalj som skulle kunna göras bättre som jag inte har möjlighet att göra själv då blir projektet liggande och de är skrot inte en skridskokälke eller vad de nu kan vara. Så hur ska man kunna ta tag i sig själv och inte låta detta hända igen. De är inte lätt men jag ska försöka.

Idag ska min opererande läkare ringa. De har inte blivit bättre efter operationen snarare sämre med smärtan. Vilket jag tycker är lite surt jag viste oddsen innan jag opererade mig men man vill ju helst tro att de ska bli bättre. Samtidigt så har resultatet inte visat sig de kunde ta upp till ett år.  Smärtan i ben och rygg är de samma om inte värre. Nu gäller de bara att vara positiv och tänka bort ben rygg och börja träna hårt så man slipper äta morfin. De funkar inte till 100% men de är ett bättre sätt än att tycka synd om sig själv och vara borta i huvudet.

Tycka synd om sig själv och borta i huvudet är ingen bra kombination. De är väldigt oattraktivt och de är inte lätt för omgivningen att leva med en sån person. De är ok att var bitter ett tag men inte länge. Man måste se de som är bra och ta bort de som är dåligt och sätta upp positiva mål. Mitt mål är att i februari börja skott träna i garaget. Vilket gör att de närmaste veckorna kommer jag träna på att komma i nya innebandy stolen.

 

En fredagskväll i en arbetande barnfamilj eller?

Här är alla trötta vi har gått upp tillsammans denna vecka och ätit frukost nu när Marie har börjat jobba så är vi uppe vid 6. De är ganska tidigt jag är inte van vid detta och är hemskt trött på dagarna.

Tröttheten har inte blivit mindre av att jag bröt tån. De var som om kroppen låg på nån form av nivå där den kunde klara sig utan allt för stora problem men när den troliga smärtan och läkningen kom in så tog energin slut. Jag vilar nästan hela dagarna, men ändå så finns de ingen energi.

I tisdags var jag på rehab i faun och fick ett träningsprogram de låter stort men de är några övningar med gummiband som jag ska göra för att börja träna lite smått samt att jag ska boxas på wii men de har inte blivit någon träning ännu. Har tränat händerna och handlederna men de är allt. Efter denna förmiddag i Falun var jag helt slut hade träningsverk i ryggen och var tröttare än vanligt. Eller är de bara en kombination av vakentidigt tån ryggen.

Har lagt om tån två ggr denna vecka de är ganska smetigt och de blöder lite fortfarande. Om de inte var för nageln och blodet skulle den brutna tån inte göra så mycket. Klart att de tar på kroppen men de är inte någon större skada efter som jag inte stödjer på foten.

Har lite ont i vänster axel de är från förflyttningarna så nästa vecka måste gummibands träningen komma i gång.  Smärtan i benen är hemsk och de vill inte ge sig de är kanske för lite att göra så man har tiden att känna efter hur ont de gör. De blir ett litet moment 22 jag borde göra något men orkar inte gör jag inget så känner jag av smärtan mer. Så hur löser man problemet.

Nu i helgen ska vi inte göra något bara ha de lugnt och trevlig. Undrar hur de kommer att bli. Vi blir kanske osams och tjurar i varsitt hörn av huset.

Tur att pappa och mamma har varit och hämtat sand så man kan lämna huset om man vill utan att ramla de var jätte halt här ute i går. Men idag går de att ta sig fram.

Nu ska my snart sova och vi ska se criminal minds.

 

Lite ledsen idag…

Känner mig lite ledsen idag. Tror att de har att göra med att jag sover dåligt och att kroppen är slut. de blir ingen riktig vila även om jag sover och vilar kan inte kroppen och huvudet slappna av hjärnan går i180 km/h utan bränsle och riktigt mål.undrar vart de kommer att sluta. På tisdag är de dags att börja träna då brukar en del av ledsamheten släppa. Har börjat fått ont i axeln tror de kom igår när jag rullade ute.en molande värk som inte ger sig. Jag vet att de inte är bra man ska vara rädd om sina axlar och händer. Men nu har jag inte radio i så mycket så de känns lite orättvist att jag har ont denna gång.

En rejäl genom körare i kroppen skulle vara bra och lite innebandy så man får krocka lite i och bli av med frustrationer. Detta är än så länge bara en önskan men d blir snart verklighet då får ni hålla undan.

Med lite matt i magen känns livet lite lättare. konstigt vad lite mat kan göra för välbefinnandet. Nu ska jag vila lite och se om de vänder med humöret åxå.

image