Facebook Instagram LinkedIn

Match

image

Jag andas in men känner bara att tungan sitter fast. Musklerna skakar och ryggen smärtar men adrenalinet får mig att åka vidare. Allting kommer när jag lägger mig ner och varvar ner. Men fan va kul de var. I helgen spelade jag match i innebandy jag spelade inte hela matcherna utan bara några byten men jag tycker att de gick hyfsat. Men de känns att jag inte är på topp men en del av snabbheten finns kvar i alla fall. Men uthålligheten saknas. Tack vare psykmedicinen och vecicare så är jag utan att röra på mig torr i munnen. När pulsen ökar och andningen tilltar så är de som att hälla mjöl i munnen, de dammar när man andas känner att de är risk för dammlunga men vilken kick.

De känns att allt har vänt smärtan är den samma men humöret är mycket bättre. Jag kan se vid sidan av smärtan igen. Jag orkar göra mycket mer saker. Men sover som vanligt dåligt på nätterna och är tröttast när jag ska gå upp allting är tillbaka till normalt igen. Möjligen kallsvettas jag mer nu än innan operationen. Jag fryser och svettas vilket inte är en bra kombination.

Nästa vecka ska jag börja jobba igen. De känns skönt att komma tillbaka samtidigt som de är lite nervöst hur kommer de att gå kommer jag att klara allt. Jag ska jobba 2 dagar i veckan så jag är sjukskriven 50% från min 40% tjänst. De kommer att gå jätte bra när jag kommer igång.  Sedan i maj månad ska jag vara pappa ledig och leka en massa mer MY.

I söndags hade vi en dag ute i trädgården och funderade på hur den skulle göras om. Vi ska nog gräva en massa och lägga plattor. Men vi gjorde en linbana till my men de funkade inte så bra och måste göras om. Den blev lite för nära husvägen så hon åkte rakt in i knuten och vi lyckades inte spänna linan så att de gick att åka hela vägen men vi har i alla fall börjat. När jag var liten ville jag ha en linbana så nu när jag är stor kan jag bygga en.

 

 

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *