Facebook Instagram LinkedIn

Etikett: kärlek

Med egna armar.

Idag har jag fått börja rulla. De har känts ganska tungt, armarna är som stockar och rulla på plant golv har känts som en uppförsbacke. Känns som om energin rinner ur en på 3 minuter. Man är jätte pigg sen tar orken bara slut. Jag åker fortfarande lift till och från stolen och jag får hjälp med vändningarna i sängen men ett litet steg närmare.

Känner mig lite påhoppad idag de tycker att jag är för smal. Jag måste dricka protein dryck vilket är helt ok om de var så att de var av anledning av operation och läkning men för att jag är för smal. Om man medvetet håller sig lite i under kant för att axlar och armar ska hålla. Samt att jag nog har mistat några kilo muskler efter som träningen innan operationen slarvades de lite med (viktigare att flytta in i huset). Känner mig kränkt i alla fall.

Dagen idag har varit som alla andra vid middag kom Marie och hälsade på. Vi har diskuterat lite om garage planering, julklappar och en massa annat. Men framför allt har vi sett på Criminal Minds tillsammans och kramats. Längtar hem! Men komma hem utan att klara sig själv är en omöjlighet. Så man får glatt ligga kvar här, nu börjar de tära lite på psyket. Tur att de kommer folk och hälsar på så att tiden går..

Sen fyller ju John år idag grattis. Skönt att vi stirrar i samma vägg men han på en tv och jag på plasthandskar och terapikonst.

 

Fredag eller..

Dagarna faller samman de spelar inte någon roll vilken dag de är alla dagar är den andra lik.  De är frukost lunch och middag kvällsfika där emellan fylls tiden med vändningar.

Men idag har varit en full dag jag har haft en massa besök. Marcus var här och pratade bort en massa tid på efter middagen och sen kom Marie och My. Mycket trevligt att prata lite kramas. My var över trött och speedad hon sprang fram och tillbaka och åkte upp och ner i sängen sen blev de till att åka tak lyft och sjunga efter detta blev det till att laga fisk som sen blev morötter som skulle ätas och komposteras och där emellan skulle de fotograferas lite och läsas böcker. Älskar min dotter men hon har bra många myror i baken undrar var de kommer ifrån.

Imorgon är den stora dagen då jag får börja rulla igen. Vilket innebär att jag inte behöver sitta i matsalen och be om hjälp för att ringa på klockan för att komma till sängen utan jag kan ta mig dit själv. Men till stolen ska jag fortfarande åka lift.

Har sovit oroligt i natt har haft ont i ryggen och svårt att slappna av men somnade tillslut. Men känner mig seg i huvudet och kroppen. De kan ha med syrebrist att göra många på rummet med stängd dörr. De har varit byggarbetsplats utan för dörren.

Nu är det snart dags för kvällsfika sen krypa ner i sängen och se lite Criminal Minds.

Ännu en dag närmare….

Idag har de inte varit något speciellt. Tiden har gått ganska bra har suttit tre gånger i rullstolen och de har känts ok. I går efter sittandet hade jag tränings värk.  Men idag har jag klarat mig utan de. De är en hel del muskler som är sönder skurna som ska börja fungera tillsammans igen. Smärtan är hemsk ibland men ligger man sitta och försöker slappna av så är de överkomligt. Känns lite som jag spattar i höfterna, vilket jag inte gjort så mycket tidigare.

Frustrationen är ganska stor när man sitter i sin stol och blir körd. De är lätt att försöka hjälpa till. Man har ägnat fem och ett halvt år åt att bli så självständig som möjligt sen ska man ta bort detta och bli totalt beroende. När man funderar så kommer tanken hur anpassat är mitt hem?

För mig innan jag gjorde denna operation och när jag läkt så är de precis vad jag behöver. Men nu är de en mindre katastrof.  Jag kan inte lämna sjukhuset utan att vara hyfsat själv mobil, vilket jag kommer vara. Men de är ändå lite som att vara ny skadad igen börja om på ruta ett.

Efter duschen idag byttes de plåster och nu har ryggen fotats. De är ett ganska långt ärr och stygnen är fina. De har börjat klia lite läkningen är på gång så smått.

Har ätit mat i matsalen idag känns bättre att slippa äta i sängen. Känns lite värdigare att få sitta vid ett matbord. Tänk vad små saker kan göra en stor skillnad. My och min mamma har varit på besök skönt att slå ihjäl någon timme med dem. Fått kramats lite och skickat upp my i lyften där hon sjöng jul sånger för mig ett trevligt avbrott. Skönt att vara här när de är närmare att komma och hälsa på. I morgon kommer Marie ska bli skönt att se henne igen saknar henne trots att vi pratar i telefon så är de inte samma sak.

Min stol

Nu har jag landat riktigt i Falun jag ligger här i min säng och väntar, ibland på mat ibland på vändning ibland på hjälp med kateter eller bara att de ska bli kväll så jag kan sova för att vakna och vänta.

De är inte så att väntan är de sämsta man kan råka ut för utan problemet är att fylla väntan med intressanta saker.  Idag har jag funderat på kontakt. Hur viktigt de är att se alla människor och hur viktigt de är att bli sedd.  Som jag skrivit tidigare så är de lätt att man blir ett rumsnummer eller en sjukdom när man ligger på sjukhus.

Jag tror att man behöver mänsklig närhet även när man ligger inne. Men måste närhet vara sexuell? Nej de tycker inte jag men beröring kanske en klapp på armen. Har pratat med Mikaela min lillasyster om detta. Vi bollade lite tankar om hur viktigt de är för att kroppen ska må bra att psyket mår bra och beröring är bra för både själ och kropp.

Givetvis gäller detta inte all finns folk som avskyr närhet. Eller är de så att de som avskyr de mest, även de som behöver de mest?

Om man som chef på en lite större arbetsplats varje morgon tar alla sina anställda i hand och genuint frågar hur de mår tror jag att man får ett bättre klimat på jobbet. I skolans värld görs de ofta att läraren frågar varje elev hur de haft det i går i helgen. Alla känner sig sedda och blir lyssnade på. De kanske inte är en generell lösning på komplexa system men ett litet steg närmare. Mår man bra jobbar man bättre.

Jag har idag kommit upp i min stol. De tryckte på ryggen och var svettigt och jobbigt. Satt ca 40 min tror att man får ta detta jätte sakta så att man inte stressar på sig något. För att klara detta har en arbetsterapeut var här och ställt om stolen (efter en massa tjat från personalen på avdelningen). Har inga tippskydd så hon fick tippa om stolen och för att vara riktigt säkra på att den inte ska slå runt la vi en vikt manschett på fot bågen. Hoppas att jag tills på lördag kommit så långt att de funkar med att köra själv.

Tack för idag.

Lite ledsen

Idag har varit en dag av väntan. Redan i går kom Marie och My hit till Uppsala men de gick till hotellet för att sova.  Idag så kom de och hälsade på. De skulle komarie my christianmma vid lunch men kom vid 3 i stället. Jag har saknat dem enormt och ville bara kramas. När de varit här i ca 1,5 h började my att kräkas och de gick tillbaka till hotellet. De var länge sen jag kände mig så ensam. Hon är bättre säger att hon hade huvudverk, kan tänka mig att de har varit en stor stress och oro för henne som släppte när vi sågs.

Hoppas att hon blir bättre och att de kommer och hälsar på i morgon och att de får sova i natt.

Annars är de sig likt. Jag har varit på toa legat i sängen och provat den fantastiska Comfort stolen som jag fick i går. Den rasslar fram i korridorerna man hör hur tungt den rullar. Från början hade den två olika längder på fotstöden och ryggen är för låg måste ha en kudde vid ryggen då skålningen hamlar helt fel. Men jag har en stol som jag kan sitta i trotts att den känns som en sko som ger dig skoskav. Sen är de bra att jag inte kan köra själv efter som jag inte får det. Hade hjulen funnits där kanske jag hade använt dem. Men jag är inte yr när jag sitter upp vilket känns bra. Smärtan avtar nu har jag inte så ont vid vändningar men såret smärtar när man kommer åt det. Vilket inte är så konstigt.

Jag längtar till att träna och komma hem. Idag ska jag betala frakten hem på min provaal stol. Så den kommer att stå hemma och vänta på mig och stå där och bara vänta tills jag får hoppa ner i den.

Jag saknar hemma väldigt mycket att få kramas och vara med Marie och My, både på gott och ont. Ett liv är som en dans på rosor man sticker sig på tagarna ibland men oftast är de vackert och mjukt.

De regnar jätte mycket smattrar på fönstret nu fick ju snön komma när jag har köpt snöslunga och ligger på sjukhus.

Till mina arbetskamrater som har julbord och bowling idag hoppa jag att ni har kul och jag vet att många av er kommer att ha träningsvärk i morgon och andra har kanske ont i håret.

Over an out