Facebook Instagram LinkedIn

Etikett: operation smärta

12 år

Svart och sjukt?

Eller glädje och frid. Vilket du tycker så firar jag 12 år med ryggmärgsskada. Jag firar livet som överlevare.

Ha en fin dag!

´Arbetet

I fredags tränade jag med Stefan. Efter detta var jag helt slut i kroppen tror att jag gick in i väggen. De tog för lång tid att få i mig maten så jag tappade synen och efter detta så var kroppen slut. jag låg i soffan hela eftermiddagen.  De värsta är att vi bara tränade 1 timme.  Hur ska detta fortsätta de är bara att komma igång på riktigt igen.

När jag ser tillbaka på vad det blev av operationen så hade jag med facit i handen inte gjort den. Men de är lätt att vara efterklok. Nu har jag gjort den och är en erfaranhet rikare denna hade jag gärna varit utan.  Känns som jag har tappat bort ett år. Även om de bara är ett halvår.  Men de är inget att hänga läpp över utan bara dags att sätta fart och försöka få fart på det och komma tillbaka till där jag var innan op.

Idag är sista dagen på pappaledigheten. De har varit en omväxlande tid men nu är de slut. Jag har inte nån riktig lust att jobba i morgon men de blir nog bra när jag kommer dit.  Men alla goda saker tar tillslut slut. Nu är de dags at kava upp ärmarna och sätta igång igen.

Projektet trädäck i trädgården börjar gå mot sitt slut de är en massa trallskruv att sätta i tur att pappa har varit och hjälpt mig med stommen och släpa plankor de har varit lite för tungt. Men nu är första planteringen är gjord och de kommer att bli vackert om något år.

Nu är de dags att duscha innan sömnen och arbetet.

Smärtan……

Vist gör de ont när knoppar brister. När jag hör denna strof tänker jag på ett finngt tonårsansikte. Personen står framför spegeln på väg till skolan och ska klämma sina bölder. De gör ont att klämma dem och de gör on när klasskompisarna tittar. Hur man än vänder på de så är de smärta. Vilket inte kommer i närheten hur de är i min rygg och ben just nu. De är ett brinnande helvete och inget funkar utom smärtstillande vilket jag helst inte vill ta men måste för att klara eftermiddagarna.

Förra veckan var jag och träffade en smärtspecialist han var ärlig och sa som de var att de inte hade någon hjälp till mig så där på rak arm. Han kollade den gamla medicinerna som jag tagit och konstaterade att de enda jag inte provat var medicinsk marijuana. Men jag är inte riktigt där ännu sen vet jag inte om de går och få en internationell dispens för det så jag får sporta. Men jag tror att de skulle funka om de inte är så att efekten avtar som de har gjort med allt annat efter 3 veckor. Men just nu kan jag nästan prova allt.

Jag har kommit i gång med träningen ganska bra försöker att cykla minst en gång per dag och de gå bättre och bättre har kortat ner rundan runt Stadsberget på 8km med 6 minuter. Vilket är ok på en vecka. Men de finns fortfarande en massa tid att träna in men de känns bra när man tittar i klockan och ser att de faktiskt är en förbättring.

Hemma här är allt som vanligt de är sista veckan på min pappa ledigt innan jobbet tar vid efter de ska jag jobba några veckor och sen ha semester. Jag ska försöka bestämma vilken ny cykel jag ska köpa men de lutar åt att åka till Holland och göra en där dels för att de är billigare men sen gillar jag killen som är säljare.

Till helgen ska de byggas klart soldäcket i trädgården de är jätte bra nu ska ramperna och landen byggas efter detta är de dags att börja bygga om rampen in till huset så att de blir lättare att komma in. Man blir aldrig klar när man har hus undrar när man ska vakna till liv och leva som de är utan att göra om en massa saker. Den dagen är jag nog död eller ordentligt sängliggade. Men då måste även hjärnan sluta funka för att de ska bli något att bara kroppen är utslagen så planerar hjärnan hur de ska se ut.

Tack och god natt.

Träningsverk pappaledigt och tå sår

Helgen har varit mycket givande och rolig. Men jag har en hemsk träningsverk efter att ha spelat innebandy. Psyk medicinen torkar ut munnen så att de är som att vara en lutfisk i en sand öken. Trotts detta spelades de slutspel i sverige serrien i rullstols innebandy. IBF Falun gick till final där vi fick stryk av Nacka. De har en massa att göra med hjärnspöken. Vi spelar ett bra spel men vi kunde inte göra mål. Ufo teorin på detta är att de har uppfunnit en magnet som tränger bort plast. Men snart ska vi på det igen om två veckor bär de av mot Värnersborg för att spela RM vilket nästa år ska bli SM och här får inga gående delta så lagen kommer nog se annorlunda ut.

När tån växte ihop efter att jag brutit den så blev de lite fel den lutar nedåt vilket gör att jag får står på tå leden inte bra. De finns inga skor som inte trycker men de är snart dags för sandaler så då är problemet löst till hösten.

Jag är pappa ledig med My vi har bra dagar än så länge vi har varit lediga tillsammans i en vecka. Så här ska de vara till Augusti, de är inte riktigt sant jag jobbar en dag i veckan för att få lite vuxen kontakt. Vi får dagarna att gå genom att vara ute i trädgården och pyssla. Tur att vädret är bra och att vi har liknande intressen.

Har fått en fundering varför man inte mäter barns intensitet på samma sätt som man mäter bilar från 0-100. My klarar detta på ca 4 hundradelar. De kan även byta humör på samma tid., intressant och drygt ibland.

Hade funderingar på att plugga till hösten men har lagt dessa på hyllan igen. De vore kul att läsa något med hälsa men de blir bättre att göra detta till nästa höst då de kommer att tränas hårdare och då kommer de att finnas mer tid till detta.

Har funderat på att strunta i triathlon och satsa på cykel i stället de är inte lika mycket pengar som ska ut. Har tittat på ny cykel och ska beställa en men de går ännu inte att beställa trots att prototypen finns så vi får se vart de slutar.

Jag borde skriva här lika ofta som när jag låg på sjukhuset men kommer inte ihåg att ladda datorn. När jag låg på sjukhuset så var de den enda uppgiften, eller den och gå på muggen. Nu finns de en massa saker att göra som är roligare än att leta efter strömsladden.

Ännu en onsdag.

Tiden försvinner de var måndag förra veckan sen blev de onsdag denna veckan. Som jag skrev så firade vi my i söndags. Hon börjar bli så stor. Men hon kommer alltid att vara pappas lilla flicka. Jag känner igen mig själv i henne hon lever i sin egen lilla värld och skyndar inte i onödan och kan förlora sig i att spela spel eller lägga pussel en hel evighet.

Smärtan i benen har blivit värre. Jag var till Falun förra veckan och efter de så tog de några dagar innan jag hade kraft igen. Men de går fortare och fortare att ladda upp batterierna. Så de pekar åt rätt håll. Men denna eviga smärta har inte blivit bättre jag tycker att de blivit värre. Jag ska börja laborera med sittställningen för att se om de går att sitta lite mer avslappnat så att ryggen kan få vila lite. De räcker inte med att sova en natt för att vila musklerna de gör ont även när jag vankar. Detta tar en massa på psyket.

Tån ser inte så mycket bättre ut snarare värre. De har börjat att lägga på nån salva som ska lösa upp sårskorpan som bildats för att de ska komma fram fräsch hud så att de kan börja läka. De är fortfarande 2ggr i veckan till Vårdcentralen för att lägga om såret.

Nu kommer träningen att kunna börja på riktigt har fått hem en armcykel att sätta på ett bort så nu till helgen ska vi göra i ordning ett bort och städa upp i garaget så att de kan bli träning. Jag saknar fortfarande axlar till min nya stol. De jag har är för långa eller för korta, har inte orkat lägga ner så mycket tid på att fixa nya ännu.  Men de börjar bli dags så jag kan börja skjuta lite smått för att senar kunna börjar rulla.

På det igen bara ny dag nya problem och allt går att lösa.

vacker vilodag

image

Solen lyser snön ligger vacker på marken. Men kroppen är slut. i tisdags så gjorde jag min första träning drog i gummiband i 15 minuter och efter detta var kroppen färdig. Jag kände att jag hade en massa energi men den dränerats snabbt ut ur systemet. I går var jag en sväng till jobbet och efter de på kalas hos svärfar, så länge jag håller i gång så funkar kroppen och hjärnan men när jag lägger mig ner så känner jag att de var för mycket.

I dag känns de som jag ska börja gråta. De finns massa små saker som jag kan göra men jag kan inte förmå mig att göra någon av dem. Helt apatisk och luften har gått ur en. De svåra är att lägga allt på en lagom nivå när man inte vet vad lagom är för än efteråt. Undrar om det är så här deprimerade känner sig. Att man vet vad som är rätt att göra men när man ska ta disktrasan så finns inte kraften att lyfta handen. Jag vet att de bara är att vila intellektet säger de, de är inte hjärnan de är fel på utan kroppen. Så idag kommer uppdraget att vara att lura hjärnan till att lura kroppen att de finns energi. De har funkat förr och kommer kanske att göra de idag men först ska jag vila.

10-12 Jan

image

13 Jan

image

12 Janimage11 Jan

image10 Jan

Dag 3 hemma alias julafton

Är julaftonen den längsta dagen på året?

När man är barn är de nog så, och när man har barn är de så dels är de speedade av att man ska få julklappar. Sen kastar man in lite socker på de så har man ett knippe energi som studsar mellan golv och tak och sen skriker. Tur att tomten redan har gett sig av med klapparna.

Nu har jag skjutit upp saker så länge att de inte är hållbart. Detta med julklappar är överskattat. Jag har tänkt att beställa dem men efter som de är direkt leverans via mail så är de ingen panik. Men nu när jag ska beställa så funkar inte sidan. Jag skulle kunna köpa något annat men de är inte samma sak detta var en jätte bra sak. Men de som väntar på något gott.  Kraften finns inte och jag tycker att de är viktigare att försöka vara en bra pappa och man i stället för att ödsla energi på julklappar. Man kanske får skämmas men de har jag inte ork till.

Orken försvinner fort. My suger kraft ur en, i går blev vi osams innan hon skulle sova. Hon ville att jag skulle läsa men jag trillade nästan ur stolen för att energin var borta. De slutade väl hon kom till våran säng och jag läste där. Sen kunde hon ändå inte sova tomten skulle ju komma imorgon.  Jag känner igen mig. Marie gjorde som mamma och pappa gjorde skällde och sa åt henne att sova.  Jag sa åt henne att komma in till våran säng och så sjöng vi och kramades tillslut somnade hon och tog extra mycket plats i sängen.

Smärtan kommer och går den är inte bättre. Hjärnan kan tänka bort till en viss gräns men de är långt kvar innan de är som innan operationen. De är precis som kroppen stänger av när energin inte räcker till. Nån drar i huvudströmbrytaren de blir tack och god natt. Men jag sover inte varken på dagen eller natten. Vilket gör att man blir ännu tröttare.

Nu ska jag vila så jag orkar med tomten och äta mat.

Fredag eller..

Dagarna faller samman de spelar inte någon roll vilken dag de är alla dagar är den andra lik.  De är frukost lunch och middag kvällsfika där emellan fylls tiden med vändningar.

Men idag har varit en full dag jag har haft en massa besök. Marcus var här och pratade bort en massa tid på efter middagen och sen kom Marie och My. Mycket trevligt att prata lite kramas. My var över trött och speedad hon sprang fram och tillbaka och åkte upp och ner i sängen sen blev de till att åka tak lyft och sjunga efter detta blev det till att laga fisk som sen blev morötter som skulle ätas och komposteras och där emellan skulle de fotograferas lite och läsas böcker. Älskar min dotter men hon har bra många myror i baken undrar var de kommer ifrån.

Imorgon är den stora dagen då jag får börja rulla igen. Vilket innebär att jag inte behöver sitta i matsalen och be om hjälp för att ringa på klockan för att komma till sängen utan jag kan ta mig dit själv. Men till stolen ska jag fortfarande åka lift.

Har sovit oroligt i natt har haft ont i ryggen och svårt att slappna av men somnade tillslut. Men känner mig seg i huvudet och kroppen. De kan ha med syrebrist att göra många på rummet med stängd dörr. De har varit byggarbetsplats utan för dörren.

Nu är det snart dags för kvällsfika sen krypa ner i sängen och se lite Criminal Minds.

9 dec